Sockerfrosseriet har blivit ett beteendemönster.
Jag är en tjej på 19 år, jag är lycklig och har ingenting att vara deprimerad över-längre.
Men sockerfrosseriet sitter i och jag äter godis, kakor, chips, fika och dricker dricka samt frossar i fetmat och onyttigheter lika (nästan iallafall) ihärdigt som jag gjorde under alla dessa år av depression och stress.
Allt detta hade kanske inte gjort någonting om jag hade stannat i vikt som vissa kan göra, men så är det inte. Jag vägde för ca 5 år sedan inte mer än 60 kg, var musklad och smal och åt som en liten fågel, och bet på naglarna om jag var stressad, som normala tonåringar gör.
Sedan började mobbingen på allvar och jag började gå upp i vikt i racerfart. Idag ca 5 år senare väger jag 85 kg och kämpar för att gå ner, eller åtminstone stanna av viktuppgången. Samtidigt är jag besatt av hur jag ser ut och därför just nu hatar min kropp på grund av valkar och bristningar.
Frosseriet har blivit ett beteendemönster som jag inte kan gå ifrån, och kort efter att jag bestämt mig för att inte äta allt det där goda börjar det klia i fingrarna och jag blir på dåligt humör.
Hur ska jag göra för att komma igenom den där tröskeln?
I skrivande stund känner jag att jag helst vill att det ska gå av sig självt, men jag inser att det inte kommer att vara så enkelt.
Min sambo har just slutat snusa och jag önskar innerligt att jag ska bli lika stark som honom, samtidigt som det hela börjar kännas lite hopplöst.
Skulle bli tacksam över lite hjälp och vägledning.
// Nyoka
Jag känner igen mycket av mitt eget beteende i et du beskriver, men fast jag anser mig själv vara sockerberoende så har jag inte problem med viktuppgång (väger 48 kg och är snarare underviktig).
Jag kan sätta mig och frossa i kaffebröd och godis tills jag mår illa, och om jag märker att chokladen börjar ta slut får jag närmast panik! :/
Jag vet faktiskt inte vad jag ska ge dig för råd för att bli av med sockerberoendet, eftersom jag inte lyckas själv, men angående viktuppgången, så kanske det skulle funka om du försökte få in mer vardagsmotion i ditt liv? Ta trapporna istället för hissen, cykeln istället för bilen, etc. Kanske investera i ett gymkort?
Hur lång är du, förresten? (Frågar bara så jag kan få koll på hur stor övervikt du har. )
MVH Henrika
Sajtvärd på HBT iFokus
![[Beavis]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Hej prova att reducera kolhydratintaget för att minska suget. Gå över till långsamma kolhydrater (grovt, mörkt, fk) för att minska suget. Kolla även på kolhydrater.ifokus för tips.
Har du läst Sockerbomben av Bitten Johnsson samt Vitt begär av Gunilla Sahlin?
Finns på biblioteket!
Jag gick med i oasverige.org där jag för första gången klarade av att följa en matplan för första gången någonsin. Efter att testat allt! Därför vill jag tipsa om det. Dit kan man gå om man tror att man har ett matberoende. Men kolla in hemsidan. Där finns all info..
Är man sockerberoende hjälper det inte att MINSKA kolhydraterna, man måst lämna ALLA kolhydrater HELT tills man känner sig stark nog att gå över till en normalare kost med väldigt låga kolhydrater, South Beach Diet var min räddning!!
Jag var grymt sockerberoende i över 10 år, med south beach diet kom jag långt in på rätt väg, tack till min mamma som stöttade mig!! Första dagarna satt jag instängd på mitt rum och SKAKADE efter socker men tackar nu alla i min närhet att de inte gick med på att låta mig äta nåt med kolhydrater! =)
Idag, 7 år senare kan jag fortfarande känna il av det gamla trygga beteendet men jag har lärt mig kontrollera det bättre… ibland går det över styr och jag vaknar nästa morgon och känner mig som jag har årtusendets bakfylla!!!