Skriv här.

Då får du hjälp av en massa människor och får fler synvinklar än av bara en. Många här har problem med mat och socker.

En terapeut är det meningen man ska kunna prata med funkar det inte ska terapeuten, om den är professionell, rekommendera någon annan/annat.

Det finns även självhjälpgrupper som t.ex. OA. Speciellt bra för att se att man inte är ensam och att ens problem inte är så unika så att ingen kan förstå en.

Många här (jag t.ex.) ser alla typer av beroende som just beroende. Är du beroende av mat så är det samma beteende som att vara beroende av sprit, spel, knark eller sex.

Sen fungerar det inte alltid likadant men det är olika sidor av samma problematik.

En annan sak: för mig så är beroende och missbruk inte samma sak. Man kan missbruka utan att vara beroende. Dvs i detta fall äta utan att vara hungrig. Inte så ovanligt.  Att vara beroende är för mig att inte kunna kontrollera missbruket. man kan inte sluta fast man egentligen vill, man kan inte låta bli fast man egentligen vill

Hoppas jag är begriplig om inte ställ frågor!

pEr

Just det där med att vara missbrukare utan att vara beroende. Det har jag själv erfarenhet av då jag missbrukat läkemedel utan att ha det fysiska beroendet. Jag kunde sluta när jag ville, jag ville dock inte. Ingen abstinens osv.

Sedan har jag förstört hela mitt liv av ett gravt shoppingmissbruk. Där var jag BEROENDE och försökte MÅNGA ggr sluta och VILLE sluta men kunde inte. Var helt FAST!!! Vidrig ångest, abstinens, hela rubbet. Kunde inte sluta förräns jag nådde den "berömda botten" men då var också det "redan försent"…dvs skadorna var förödande. Men först då, när det tog helt stopp och allt var slut och alla hade lämnat mig och fogden stod för dörren. Först då kunde jag inte fortsätta och det var därmed över, men viljan att fortsätta var borta LÅNGT innan dess - dock KLARADE jag INTE av att SLUTA så länge någonting fanns kvar av tillgångar och sen lånmöjligheter!!!!

#1: Jag förstår hur du menar, och jag vet ärligt inte om det är beroende eller missbruk jag har, det känns som det är lite av varje, för jag kan typ inte kontrollera mig själv när jag äter, och jag älskar att äta, mat som godis och jag äter alltid när jag inte har något att göra eller är väldigt uttråkad.. Och jag kan aldrig hitta motivationen till att sluta, jag är för svag för det..

#2: Hur gick det för dig då? Går det bättre nu och vem/vad har hjälpt dig?

#3 Det går mkt bättre nu. Är ur mitt shoppingberoende men är en nykter shoppare så kan inte handla nästan nåt och ekonomin blir lidande i flera år ytterligare efter mitt missbruk och de pengar jag hade från start (2 milj) pga en stor utbetalning är för evigt borta och kan aldrig byggas upp igen. Jag skulle varit miljonär men är nu på existensminimum istället.

Läkemedelsmissbruket är med borta sen över ett år tillbaka.

Jag har (rekommenderas ej) tagit mig ur det själv. Genom en stark vilja, massor med läsande och ett otroligt stort arbete…som har varit väldigt svårt. Och det är ingen jag rekommenderar någon, att göra detta ensam. Jag gjorde detta ensam pga att skammen var för stor för att söka hjälp. Jag klarade inte berätta vad jag gjort för någon. Jag ville under en rad år bara dö, men insåg att det inte gav nåt tillfrisknande alls. Utan jag var tvungen att ta itu med, acceptera och leva med det jag gjort och kämpa för att bryta beteendet. Nu får jag ständigt vaka på mig själv för att mota återfall i grind. Men det går bara bättre och bättre. Skulle jag söka hjälp nu skulle det för min del kännas rätt onödigt, kommit så långt på egen hand att jag redan är ur beroendet och missbruket. Men shoppa, det kommer jag aldrig kunna göra normalt igen. Utan ständigt med ett strikt vakande öga och ytterst lite.

Tycker du ska vända dig till oasverige.org.. Tycker det är bra!

Jag kan också säga att jag är matmissbrukare och en aning beroende också, dock hittade jag någon inre styrka tidigt i januari och blev lite avgiftad med ren Nutrilett-kur, men efter ryggoperation nu 8.2 känner jag att det håller på att gå åt helvete igen…

Jag äter i tid och otid, när jag äter har jag ingen kontroll över mängden, portionsstorlekarna har blivit grymma och när jag inte äter så dricker jag en massa läsk, energidrycker och saft… Har konstant dålig mage och är väldigt trött… Ofta vill jag inte ens ha nåt men då visar sig beroendet för jag äter iaf! Ibland kan jag till och med vakna på natten och gå till kylskåpet för att klämma i mig nåt =/ 

Som sagt har det blivit litet bättre efter Nutrilett-kuren men de förbättringar jag gjorde har snart runnit ut i sanden helt och hållet, jag får inte grepp om det mer känns det som!!!

TS: Kanske vi kan stötta varann? Gemföra upplevelser och beteenden?

Jag antar att du också är en känsloätare som jag, oberoende vad du känner för känslor är det en orsak att äta, eller hur?

Kramar

#6 Du låter som en klassisk kolhydratberoende/missbrukare. Du borde läsa Bittens böcker och definitivt prova på en lågkolhydratkost för att få kontroll över ditt missbruk.

Det minskar suget som får dig att äta hela tiden och även suget efter läsken som du egentligen borde sluta med så fort du kan också eftersom det är ett symptom på samma sak.

Surfa in på OA och FAA s sajter och läs lite jag kan lova att du/Ni kommer att känna igen er, Sen är det upp till er om ni vill ta deras hjälp eller fortsätta kämpa på egen hand?.

Lycka till

#6 Du låter som en klassisk kolhydratberoende/missbrukare. Du borde läsa Bittens böcker och definitivt prova på en lågkolhydratkost för att få kontroll över ditt missbruk.

Det minskar suget som får dig att äta hela tiden och även suget efter läsken som du egentligen borde sluta med så fort du kan också eftersom det är ett symptom på samma sak.

Surfa in på OA och FAA s sajter och läs lite jag kan lova att du/Ni kommer att känna igen er, Sen är det upp till er om ni vill ta deras hjälp eller fortsätta kämpa på egen hand?.

Lycka till

jag kallar mig närmare sagt sockerberoende… och kolhydrater är socker….

Dock under tiden med nutrilett triggade mig inte till att frossa även om de innehåller kolhydrater… att bara minska intaget kolhydrater när man är så beroende är onödigt försök, man måste helt kapa av alla kolhydrater en tid för att bli avgiftad… detta har jag gjort tidigare men nu går det inte mer, får inte i mig maten… Men nutrilett har hjälpt mig lite på traven =)

Det går inte att kapa alla kolhydrater men däremot att hålla dem på ett minimum. Med ex lchf som förespråkas av väldigt många på denna sajt håller du ett intag på max 5% vilket innebär mycket kött och fett som du säkert vet? Kolhydrater är inte socker men kan rafineras till det. För de som är beroende likställs det ofta eftersom spannmål och rotfrukter egentligen triggar lika mycket som en påse godis.

Men hur som helst det var ett tips du är välkommen att ta det eller välja din egen väg vilket du verka ha gjort.

Tips är alltid välkomna… =) Och jo, det GÅR att dra bort alla kolhydrater för avgiftning ;)