Jättesvår fråga. Du behöver nog professionell hjälp. Hör av dig till vårdcentralen att börja med, de hjälper dig vidare. Berätta din situation och din sambos situation. Risken är att din sambo vägrar att lyssna om du hade försökt prata med honom, vilket är en del av att vara missbrukare, förnekelsen. Så han behöver hjälp, men det är också svårt eftersom han måste vilja ha hjälp för att kunna få det att lyckas. 

Men sätt dig ner och prata med honom, kom med konkreta exempel, ha bra fakta att stå bakom. Låna en bok på ett bibliotek om missbruk och hitta bitar i den som stämmer in på din sambo, som du kanske även kan visa för honom.

Lycka till!

#1: Ger bra råd. Om man kan prata med varandra är alltid mycket vunnet. Men tänk på att inte prata med honom när han är påverkad eller när ni båda är arga och irriterade. Välj ett tillfälle när han är nykter och "med", så är chansen att ni kan ha ett bra samtal större.

Ni behöver professionell hjälp. Du KOMMER att lämna honom tillslut om de inte blir bättre. (Enligt min egen erfarenhet.) de spelar ingen roll hur kär man är. Man tröttnar på att leva i en relation med en lögnare. Att ljuga är ett stort drag i beroendepersonligheten o du kommer aldrig va trygg me honom förän han e i tillfrisknande. I värsta fall sabbar han din tillit till partners i övrigt och kan framkalla svartsjuka o kontrollbehov hos dig (vilket är medberoendet). Det du själv kan göra, förutom att försöka gå honom att skaffa hjälp, är att själv gå i samtal för att lära dig vad medberoende är o jobba med det hos dig själv. En beroendepersons beroende göds av att ha en medberoende bredvid sig.

Det bästa sättet att jobba mot beroende är i 12stegsprogram med andra beroende. De finns både livemöten överallt och telefonmöten. Sök på anonyma alkoholister på google o gå in på deras sida för mer info!

#3 Man tillfrisknar aldrig från sitt beroende. Han kommer ju ALLTID att vara en missbrukare, oavsett om brukar eller ej. Men jag antar att du menar när(om han kommer göra det) att avstå från sitt missbruk.

Ett sätt att säga det är "En gång missbrukare, alltid missbrukare", vilket stämmer.

Fast jag kom på mig själv nu, det är ju skillnad på att vara missbrukare och alkoholist, så det är väl mer "en gång alkoholist, alltid alkoholist". Rättade mig själv där ^^

#5 Jag tror att du menar att han alltid kommer att vara beroende, men kan tillfriskna irån missbruket?

"En gång beroende alltid beroende" Har man en beroende gen eller personlighet, det beror på vad man vill kalla det?  Så har man en benägenhet att bli beroende av det mesta som ger njutning.. 

Och det ligger alltid latent i  personen så man måste se upp.

#7 Japp, i know! Jag har den genen, och jag ANTAR att det har gjort mot "sockerberoende". Eller så skyller jag bara på det, ingen aning. Men bättre att vara sockerberoende än alkoholberoende.

Vissa personer är mer känsliga för beroende helt enkelt. Och om du är kolhydrat överkänslig så ska du vara försiktig med alkohol också. Risken är att om du missbrukar det lite mycket så fastnar du eller om du skulle få för dig att det är skönt att slappna av efter jobbet med några glas vin osv.

Har du lätt för att bli besatt av olika saker?

#9 Alkohol kommer jag nog aldrig kunna bli beroende av, jag dricker mycket mycket sällan, blir aldrig direkt full av det, bara ibland. Känner aldrig att det är superkul, eller att det förverkligar mig själv etc. 

Nja jag vet inte om besatt är rätt ord, det är väl egentligen bara sötsaker som jag märker är riktigt jobbigt att stå emot. Det ger mig mer förståelse för alkoholmissbrukare hur jobbigt de måste ha det när jag inte ens klarar att stå emot en ballerina som ligger framför mig.

8, jag håller inte med om att de e bättre o va sockerberoende än alkoholberoende. Vet många som blir av med alkohol och drogerna men har svårare att sluta med sockret. Socker är så accepterat o finns överallt. Du är konstig och otacksam om du tackar nej till fika. När man är drogfri under en lång tid och gått igenom en biokemisk reparation så är man en tillfrisknad sockerberoende/alkoholist osv osv.. Man har inte blivit kvitt beroendet men har tillfrisknat i den mån det går

Vad diskuterar ni här egentligen? Hjälper ni verkligen Ts genom att sitta här och behandla era egna problem? Är det intressant att veta att postmortum91 inte gillar alkohol men istället lider av ett tungt sockerberoende, eller om det är roligare att vara sockerberoende jämfört med att vara alkoholist? Nej inte alls! Så lägg ner er egen diskussion om (för Ts) oviktiga saker och hjälp Ts istället. 

Mitt råd till Ts är att snacka med någon utomstående du litar på. Du behöver kanske inte ta proffessionell hjälp som alla skriker om? Jag kan inte svara på om du verkligen behöver gå så långt utifrån det lilla jag vet om dig. Men jag tycker iaf att du kan börja med att berätta för någon anhörig eller god vän hur du känner, för att inte gå omkring helt ensam i allt detta. Hoppas allt går bra!

#12: Det är upp till TS att bromsa utsvävningarna om TS känner att de bär för långt eller åt fel håll. Om du inte är intresserad, så behöver du inte läsa.

TS, om du tycker att din tråd bär fel, så skriv det i tråden. Annars hoppas jag att andras berättelser om liknande situationer kan innehålla frön till eftertanke hos dig och alla andra som läser.

Det verkar inte som TS är aktiv i den här tråden längre med tanke på bristen på medverkan.

#12 Jag är hellre sockerberoende än alkoholist, jag antar att det är en fråga som man har olika uppfattning om. Jag har inte skadat någon annan än mig själv med mitt beroende.

Ts, om du fortfarande läser tråden så får du gärna uppdatera oss om situationen om du vill, eller komma med respons på våra inlägg :P
Lycka till iallafall, vad du än bestämmer dig för att göra.