Beroenden

jag hoppas på frid... åt allt o alla... realist och drömmare i samma paket i denna värld. det är jag det. Jobbar på resten. Det är svårt o vara människa.. jag vill inte tro det men ibland förstår jag precis vad som menas. Vi har alla våra bagage och konstiga mönster. Men jag tror att vi är fria och det är en bra början. Läser alldeles för mycket självhjälps böcker . Borde ta och handla och ta hand om min värld i stället. Det finns mycket att lära, men mycket vet vi redan inom oss. Jag tänker för mycket, usch det vet jag redan och många har sagt det till mig. tom flera babas i Indien. När jag tänker är det som om jag frösvinner i en annan värld, men lämnar kroppen kvar i denna.Inte konstigt att man påverkas och blir som man tänker. Inte underligt alls då att man är som man är.

Det finns så mycket brus, så mycket som stör vår kontakt med oss själva. Jag gillar naturen men jag ser på tv. Nu har jag insett det i alla fall. Att jag inte verkar för mina egna intressen...Jag älskar det som slår en klang inom oss, får oss att känna den där andra vekligheten. Tror det finns flera. Tror kärleken tillhör den där andra verkligheten, den som bara kan kännas och inte beskrivas. är det därför man säger att kärleken måste tillhöra galna, eftersom den går bortom denna verkligheten?

det finns mycket vi kan kämpa med. Men det finns all anledning att inte göra det. Jag söker friden och jag söker ständigt efter en inre ro. Det är nog det jag alltid drömt om. Jag älskar Indien, jag vill åka dit igen. jag älskar choklad. Jag umgås med realister och ja..jag är en del av dessa realister också. Det blir rörigt när man ska beskriva... men vi kämpar väl på.. eller så kanske vi bara släpper kontrollen?

man blir aldrig profet i sitt hemland...jag önskar jag kunde lyssa på mina egna råd ibland... vara min egna profet..det borde vi alla vara... ja förresten jag heter Lina, är 24 år och bor i småland, en detalj..